10 mars 2012
Om att hålla andan
I två månader och två dagar har jag hållit andan. Så här i efterhand inser jag att jag faktiskt inte andats ut sedan dess. Förrän igår. Sjätte januari kommer för alltid vara ett dag jag bär med mig. En kväll som startade som de flesta andra fredagar med "På spåret" och ostkrokar. Det var den kvällen jag andades in men inte ut igen.
Livet går sin gilla gång vid sidan om - som det ska vara. För oss blir inget sig riktigt likt igen.
På gott och ont. Livet ger oss nya lärdomar.
Jag kan inte ens gå utan din luft i mina lungor. Jag kan inte ens stå när du inte ser på och genomskinlig grå blir jag utan dina andetag.
Var inte rädd. Jag går bredvid dig. Alltid.
Nu pustar vi ut. Tillsammans. Kärlek.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)