Tårar och tandagnisslan. Den oslagbara praktiktiden är över. Aldrig i mitt liv har jag njutit, utvecklats, reflekterat och lärt mig så makalöst mycket på femton veckor. Massor av kunskap och insikter har fallit på plats. Har under utbildningen haft mina sinnen så öppna som det bara gått men nu går det inte att förneka längre - kurator är vad det ska bli av mig. Att jag under dessa veckor fått lära mig av den bästa är en sån enorm bonus. Att jag fått en vän förhoppningvis för livet är ännu bättre.Min fenomenale handledare fick av mig ett diplom och lite snask. Diplomet framkallade några tårar och placerades sedan på finaste platsen på kuratorsrummet.
Dessa ord direkt ur mitt hjärta finns att läsa på diplomet:
"Skillnaden mellan att vara en okej handledare eller som Du en extraordinär sådan är milsvid.
Praktiktiden innebär för oss studenter att få förankring för våra teoretiska kunskaper i det verkliga arbetslivet. Det innebär också att få en känsla för hur vi vill vara som socialarbetare.
Att ha tillbringar dessa femton veckor med Dig, en varm, öppen, engagerad, omtyckt och ytterst kunnig socialarbetare har för mig visat att det är precis en sådan socialarbetare jag drömmer om att bli.
Tack för den här helt enkelt underbara tiden med dig! / A"
